Specifika krav för röntgentestning av ventilkompressionsgjutna stål ventilgjutna stålkvalitetskrav

Specifika krav för röntgentestning av ventilkompressionsgjutna stålventiler gjutstål utseende kvalitetskrav Gjutdefekterna på filmen är indelade i fem kategorier: lufthål, sand- och slagginneslutning, krymphål och porositet, inre kylare osammansatt och spricka. Defekternas porer i reparationssvetsområdet på negativ kan betraktas som utvärderingen av gjutdefekterna, medan slaggen i reparationssvetsområdet inte är upplöst och inte genomsvetsad kan betraktas som slagginneslutningen av gjutdefekterna . Defektstorleken mäts enligt storleken på defektbilden på filmen. Ja. För krympningskaviteten mäts endast storleken på den uppenbara delen av varje defekt, inte storleken på den omgivande suddiga skuggan. När två eller flera defekter delvis överlappar filmen, bör deras dimensioner mätas separat. Anslutning: Specifika krav för radiografisk provning av ventilkompressionsstålgjutgods (II) 5. Defektklassificering och utvärderingsmetod för radiografisk film 5.1 Defektklassificering och storleksmätning 5.1.1 Gjutfel på filmen kan delas in i fem kategorier: lufthål, sand och slagginslutning, krymphål och porositet, inre kylare osmält och spricka. Defekternas porer i reparationssvetsområdet på negativ kan betraktas som utvärderingen av gjutdefekterna, medan slaggen i reparationssvetsområdet inte är upplöst och inte genomsvetsad kan betraktas som slagginneslutningen av gjutdefekterna . 5.1.2 Defektstorleken mäts enligt storleken på defektbilden på filmen. Ja. För krympningskaviteten mäts endast storleken på den uppenbara delen av varje defekt, inte storleken på den omgivande suddiga skuggan. När två eller flera defekter delvis överlappar filmen, bör deras dimensioner mätas separat. 5.1.3 När defekten är kopplad till utvärderingsrullens (synfälts) gräns ska den ingå i beräkningspunkterna inom utvärderingsområdet. 5.2 Defektgrad av lufthål, sand och slagg 5.2.1 Välj området med ett stort antal defektpunkter på negativfilmen som utvärderingsområde. Bedömningsområdets storlek och det relativt stora tillåtna antalet defekter anges i Tabell 6 och 7. Tabell 6 Bedömningsområdets storlek och de större tillåtna porpunkterna Tabell 7. Bedömningsområdets storlek och större tillåtna punkter av sand. och slagginneslutning 5.2.2 Antalet poäng för en enskild defekt ska anges i tabell 8 och i enlighet med defektens storlek. Defekter som är mindre än de som anges i tabell 9 får dock inte räknas. Tabell 8 Antal poäng för enskilda defekter Tabell 9 räknar inte antalet defekter jämfört med den större tillåtna storleken 5.2.3 Poäng för två eller flera defekter ska vara summan av poäng för varje defekt inom bedömningsområdet. Den kan utvärderas enligt tabell 6 respektive tabell 7, men storleken på de relativt stora porerna, sandklämmorna och rengöringsklämmorna som tillåts i nivå 1 får inte överstiga den som anges i tabell io respektive tabell 11. Tabell 10 Relativt stora porstorlekar tillåtna för primära defekter Tabell 11 Jämförande stora sandklämnings- och rengöringsstorlekar tillåtna för primära defekter 5.3 Defektklass i krymphålighet 5.3.1. Välj en relativt stor del av längden eller arean av defekten på negativet för utvärdering. Storleken på bedömningsområdet och den större tillåtna storleken på defekten anges i Tabell 12 eller 13. Tabell 12 Stor tillåten längd av satin för remskrymphålsdefekter Tabell 13 Den relativt stora tillåtna arean för dendritiska krymphålsdefekter 5.3.2 Krympning hålrumsdefekter kan delas in i remskrympningshålrum, dendritiskt krymphålrum och stort krymphålrum enligt deras former. 5.3.3 Beräkning av defekt längd av remskrymphålet: ett remskrymphål tar den relativt stora längden av krymphålet som defektlängd; Två eller flera remskrymphål är summan av längden av varje krympningshål som defektlängden. När krymphålet ligger på gränsen för bedömningsområdet bör även delen utanför defektlinjen inkluderas. 5.3.4 Beräkning av dendritiska krymphålans defektarea: en dendritisk krymphålighet är produkten av defektens större längd och den större bredden på den ortogonala produkten av krympningshålrummets defektarea; Två eller flera dendritiska krymphåligheter är summan av areorna för varje krympningskavitet som defektarea. När krymphålet ligger på gränsen för bedömningsområdet bör även delen utanför defektlinjen inkluderas. 5.3.5 När det finns både dendritiska och remsformade krymphåligheter i utvärderingsområdet ska det remsformade krymphålet betraktas som grenkrymphålet för utvärdering. Längden på det remsformade krymphålet ska vara längden på det remsformade krymphålet, och bredden ska vara en tredjedel av längden. 5.3.6. Krympningsdefekten med stor yta beräknas av produkten av defektens relativt stora längd multiplicerat med den relativt stora bredden som är vinkelrät mot den. 5.3.7 Graden av krymphålsdefekter ska bedömas utifrån längden eller arean av defekterna i utvärderingsområdet. Krymphål som är mindre än de som anges i Tabell 14 får dock inte räknas som defekter. 5.3.8 Bandets krymphålighet ska utvärderas enligt iz enligt summan av defektlängden i bedömning G; Den dendritiska krymphålan utvärderades enligt tabell 13 enligt summan av defektarean i utvärderingsområdet. Storareans krympning utvärderas enligt summan av defektarean i utvärderingsområdet enligt värdena inom parentes i Tabell 13. Tabell 14 Den större storleken på krymphålsdefekter utan utvärdering 5.3.9 Spricka (varmspricka och kallspricka) , innerkylare ej smält och lerkärnstöd ej smält på film i ska klassificeras som klass 6. 5.4 Omfattande klassificering av defekter 5.4.1 I bedömningsområdet, om det finns två eller flera typer av defekter samtidigt, ska klassificeringen ska utföras i enlighet med typ av defekter, och sedan ska den omfattande bedömningen utföras enligt metoden som anges i 5.42~5.4.4. 5.4.2 I bedömningsområdet, om det finns defekter av homogen eller två typer av jord och graderingen inte är enkel, ska den lägre graderingen tas som övergripande betyg. 5.4.3 Inom bedömningsområdet, om det finns två eller flera typer av defekter med samma grad, ska den samlade bedömningen reduceras med en nivå. I fallet med två eller flera typer av defekter av klass i, ska defekten klassificeras som klass 2 när antalet, längden eller arean av defekten överstiger 1/2 av det tillåtna värdet. En defekt klassad som nivå 2 enligt tabell 10 eller tabell 11, eller en defekt klassad som nivå 2 enligt tabell 9 och tabell 14, som ligger utanför tillämpningsområdet för nivå i utan defektens jämförande storlek, kommer dock att klassas som nivå 2 även om den är blandad med någon annan nivå 2-defekt. 5.4.4 Om granskaren anser att defekten medför säkerhetsrisker kan den bedömas som okvalificerad. Stålgjutgods av ventiler ska inspekteras en sekund efter att ha klätts och trimmats, och ska utvärderas för olika defekter på ytan enligt bilderna som specificeras i denna standard (se kapitel 4). Denna standard samlade 12 ålderstyper för ytdefekter (se 4.1--4.12, varje defekttyp inkluderar 5 fall representerade av A, B, C, D och E. Alla defekttyper [typ a} ljus c}} termer i betygsbilderna är förklaras endast för ytfel Typerna och egenskaperna för olika ytdefekter beskrivs enligt följande: 1 Sortiment Denna standard specificerar typerna och egenskaperna för ytdefekter i ventiler, flänsar, rördelar och andra kompressionsstålgjutgods inspektion och godkännande av ytkvaliteten på ventiler, flänsar, rördelar och andra kompressionsstålgjutgods. utvärderas enligt de foton som specificeras i denna standard (se kapitel 4). , B, C, D och E, två fall som visas av A och B är acceptabla (kvalificerade), och tre fall av C, D och E är oacceptabla (okvalificerade) defekter. Med hänsyn till de problem som orsakas av vaxer som använder samma standard för att bestämma storleken på gjutytans överbredd, är de 60 fotografierna i denna standard exempel på ritningar i verklig storlek av vilken yta som helst på 4 X 100 mm X 125 mm av den specificerade gjutningen yta. 3. 2 Alla defekttyper i betygsbilderna [Typ a} ljus c}} förklaras gälla endast för ytdefekter. Typerna och egenskaperna för varje ytdefekt beskrivs enligt följande: a} spricka: linjär sprickbildning på ytan av stålgjutgods på grund av inverkan av inre och yttre spänningar. Vanligtvis är synliga ytsprickor inte kvalificerade. b) Krymphålighet: På grund av metall}}L-1}} är formen extremt oregelbunden vid gjutning och stigarskärning av stålgjutgods, väggen är grov och det finns dendriliknande kristallhål. C) Sand (slagg) hål: hål med sand (slagg) som bildas på ytan av gjutstålet på grund av inblandning av sand i den smälta metallen. d) Porer: på grund av blandningen av gas i den smälta metallen, och bildandet av olika storlekar på ytan av skummet l ", är hålväggen slät och päronformade, runda, ovala eller nålformade hål. e (Ridged). projektion): Ett spetsformat metallutsprång på ytan av en stålgjutning. Formen på den extremt oregelbundna, retikulära eller venliknande fördelningen av grader som kallas ådror. f) Råttsvans: grunda (mindre än 5~) fördjupningar med spetsiga vinklar bildas på skummarens yta på grund av defekter eller deformation av sandytan g) Kallseparation och veck: penetrerande eller ogenomträngliga sprickor bildade på ytan av stålgjutgods i form av rundade hörn på grund av ofullständig integrering av. danstypen I överhuden i allmänhet med ett djupare nätverk av spår som kallas veck ytan på stålgjutgods är ärrliknande. Ytan är sträv, kanten är vass, det finns en liten ljudhoppmetall och den handbojornade stålkroppen är ansluten, och det finns ett sandlager mellan ärret och gjutgodset. j} Brace scar: Ett ärr kvar på ytan av ett stålgjutet eftersom kärnstaget eller den inre kylaren inte smälte helt. k) Svetsärr: ärret kvar på svetsreparation av stålgjutgods på grund av dålig reparation efter svetsning. l) Grov yta: ytan på gjutgodset är inte slät och ojämn. 4 Betyg Foton 4. 1 Typ a): Spricka